Sverige börjar likna Sydafrika under apartheid eller Berlin på 1930-talet. Den hårda kritiken kommer från forskare vid Simon Wiesenthal-centret i Israel efter helgens Davis Cup-match i tennis i Malmö. Skulle sverige vara en apartheidstat för att man vill skydda tennisspelarna mot kravaller och störande suspekta suportrar, tänk att det ska alltid gnällas på nåt.
Israelerna verkar ha nåt behov av att alltid framhäva att någon är antisemitisk, man kan undra om dom är rädd att folk ska glömma bort vilka oförätter dom har blivit utsatta för (och det har dom verkligen) men någon gång så måste man ändå bestämma sig för att gå vidare och inte leva på någon form av "tyck synd om oss" mentalitet.
Om nu matcherna lika skulle spelas så är det väl bra att dom fick spela i lugn och ro. Om dom inte hade spelat för tomma läktare och någon hade blivit skadad av suportrar så hade det hetat att sverige och svenska poliser inte förmår skydda spelarna och att dom skulle ha spelat utan åskådare när nu situationen var så instabil.
Vad dom än hade bestämt så hade dom fått kritik av någon av dom inblandade. Jag tycker att dom gjorde rätt som spelade för tomma läktare, sen så tycker jag inte att idrott och politik hör ihop men det blir en helt annan diskussion. svd af dn
Inlägg
4 kommentarer:
Att tillåta 'Stoppa matchen' demonstrationen där talkörer ljuder: 'kahybar kaybar ja jahod' (tolkning: död åt judarna) utan att staten stoppar dom gör att judarna i Sverige i allmänhet och judarna i Malmö i synnerhet känner sig väldigt hotade och tvingade att leva med rädsla. Härmed blir de åsidosatta (tolkning: Apartheid)
jag kriteserar USA för den politik de bedriver, jag kritiserar Sverige för att lämna ut människor till länder där tortyr är vanligt, jag kritiserar EU för diverse saker, men så fort jag säger något om Israel så blir jag stämplad som antisemitisk. varför?
Det är i och för sig lite orättvist att i din bloggrubrik skriva att det är "Israel" som kommer med denna kritik. Det är som sagt en debattartikel.
Men jag tror att vi bör tänka över hur våra medier lagt sig till med ett partiskt Israelhat, och hur vi accepterar att svenska med rötter i Mellanöstern bedriver hets och hat här mot folkgrupper de inte gillar.
En sista grej. En av de två skribenterna är sedan länge engagerad i forskningen kring Raoul Wallenberg, och har ett genuint intresse av Sverige. Det gör kritiken ganska tung.
Gällande "tycka synd om"-mentaliteten som nämns i kommentarerna här, så är det extremt sällan (faktiskt) som Israel gnäller över hur de behandlas av andra länder. De biter oftast ihop.
Däremot är det verkligen "tycka syn om"-mentalitet på många palestinier, som å ena sidan hetsar till terror mot Israel (Hamas) och sedan gnäller när de får det krig de bett om efter att i 8 år bombat israeliska civila dagligen med raketer och självmordsbombare.
Mvh
Marcus
Skicka en kommentar